3 Moseboken 27:1–34

27  Och Jehova talade vidare till Mose och sade:  ”Tala till Israels söner och säg till dem: ’Om en man vill ge ett särskilt löftesoffer+ av själar åt Jehova enligt det fastställda värdet  och värdet gäller en man som är mellan tjugo år och sextio år, så skall det fastställda värdet vara 50 siklar* silver efter den heliga platsens sikel.*  Men om det gäller en kvinna, så skall det fastställda värdet vara 30 siklar.  Och om det gäller någon som är mellan fem år och tjugo år, så skall det fastställda värdet för en man vara 20 siklar och för en kvinna 10 siklar.  Och om det gäller någon som är mellan en månad och fem år, så skall det fastställda värdet för en pojke vara fem+ siklar silver, och för en flicka skall det fastställda värdet vara tre siklar silver.  Om det nu gäller någon som är sextio år eller däröver, så skall det fastställda värdet vara, om det är en man, 15 siklar, och för en kvinna skall det vara 10 siklar.  Men om han är för fattig för att kunna betala det fastställda värdet,+ så skall han ställa personen i fråga* inför prästen, och prästen skall fastställa ett värde för honom.+ Enligt vad löftesgivaren har råd till+ skall prästen fastställa ett värde för honom.  Och om det gäller ett djur av de slag man frambär* som offergåva åt Jehova, skall allt sådant som man ger åt Jehova vara heligt.+ 10  Man får inte ersätta det och inte byta ut det, ett bra mot ett dåligt eller ett dåligt mot ett bra. Men om man byter ut det, djur mot djur, så skall både det första djuret och det som det byts ut mot vara heligt. 11  Och om det gäller ett orent+ djur av något slag, som man inte får frambära som offergåva åt Jehova,+ så skall man ställa djuret inför prästen.+ 12  Och prästen skall fastställa dess värde alltefter hur bra eller dåligt det är. Enligt det värde som prästen fastställer,*+ så skall det bli. 13  Men om man absolut vill köpa tillbaka det, så skall man lägga till en femtedel+ av det fastställda värdet. 14  Om nu en man helgar sitt hus som något heligt åt Jehova, så skall prästen fastställa dess värde alltefter hur bra eller dåligt det är.+ Enligt den värdering prästen gör av det, så mycket skall det kosta. 15  Men om den som har helgat sitt hus vill köpa tillbaka det, så skall han lägga till en femtedel av värderingsbeloppet,+ och det skall bli hans. 16  Och om en man vill helga åt Jehova en åker som tillhör hans besittning,+ skall värdet fastställas efter hur mycket utsäde som kan sås på den: en homer+ utsädeskorn skall motsvara 50 siklar silver.* 17  Om han helgar sin åker från och med jubelåret,+ skall den behålla det fastställda värdet. 18  Och om det är efter jubelåret som han helgar sin åker, så skall prästen räkna ut priset åt honom i förhållande till de år som är kvar till nästa jubelår, och ett avdrag skall göras från det fastställda värdet.+ 19  Men om den som har helgat åkern absolut vill köpa tillbaka den, så skall han lägga till en femtedel av värderingsbeloppet, och den skall åter bli hans.+ 20  Men om han inte köper tillbaka åkern, utan åkern säljs till en annan man,* får den inte köpas tillbaka igen. 21  Och åkern skall, när den blir fri på jubelåret, vara något heligt som tillhör Jehova, likt en åker som är vigd åt heligt bruk.+ Den skall tillfalla prästen som hans besittning.+ 22  Och om han helgar åt Jehova en åker som är köpt av honom och som inte är en del av den mark som utgör hans besittning,+ 23  så skall prästen räkna ut värderingsbeloppet åt honom fram till jubelåret, och han skall ge det fastställda värdet samma dag.+ Det är något heligt som tillhör Jehova.+ 24  På jubelåret skall åkern återgå till den som han köpte den av, till den som jorden tillhör som besittning.+ 25  Nu skall varje värde fastställas efter den heliga platsens sikel.* Sikeln skall utgöra 20 gera.*+ 26  Men det som är förstfött bland husdjuren och som redan tillhör Jehova som förstfött,+ det får ingen helga. Vare sig det är en tjur eller ett får tillhör det Jehova.+ 27  Och om det är bland de orena djuren,+ så skall han friköpa det enligt det fastställda värdet och lägga till en femtedel av det.+ Men om det inte köps tillbaka, så skall det säljas enligt det fastställda värdet. 28  Och inget som är vigt åt heligt bruk, inget som en man skulle kunna viga helt åt Jehova+ av allt som är hans, får säljas, vare sig det är en människa eller ett djur eller en åker som utgör hans besittning, och inget som är vigt åt heligt bruk får köpas tillbaka.+ Det är högheligt och tillhör Jehova. 29  Ingen som är vigd åt tillintetgörelse* bland människor får friköpas.+ Han skall ovillkorligen dödas.+ 30  Och allt tionde*+ av landet, av landets säd och trädens frukt, tillhör Jehova. Det är något heligt som tillhör Jehova. 31  Och om en man ändå vill köpa tillbaka något av sitt tionde, skall han lägga till en femtedel av värdet.+ 32  Vad allt tionde av nötboskap och småboskap beträffar, allt som går under herdestaven,+ skall vart tionde djur vara något heligt som tillhör Jehova. 33  Man får inte undersöka om det är bra eller dåligt, och man får inte heller byta ut det. Men om man byter ut det, så skall både det första djuret och det som det byts ut mot vara heligt.+ Det får inte köpas tillbaka.’” 34  Dessa är de bud+ som Jehova gav Mose som befallningar till Israels söner på berget Sinai.+

Fotnoter

Se Tillägg 8A.
”den heliga platsens sikel”. En standardviktsten som förvarades i tältboningen el. möjligen ett uttryck som betonade att vikten skulle vara exakt. Jfr not till 2Sa 14:26, ”den kungliga viktstenen”.
Ordagr.: ”ställa honom”.
”man frambär”, SamVg och 14 hebr. hss; MSy: ”de frambär”.
”Och så som prästen värderar det”, LXX; Sy: ”Och så som prästen sätter dess värde”.
Dvs. ett stycke jord, som man behövde en homer korn för att beså, värderades till 50 siklar silver. Se Tillägg 8A.
Ordagr.: ”och om han säljer (har sålt) åkern till en annan man”.
Se noter till v. 3.
Se Tillägg 8A.
El.: ”som är belagd med bann”, ”som är vigd åt Jehova till tillintetgörelse”.
El.: ”varje tiondel”.