3 Moseboken 25:1–55
25 Och Jehova talade ytterligare till Mose på berget Sinai och sade:
2 ”Tala till Israels söner och säg till dem: ’När ni kommer in i det land som jag ger er,+ då skall landet fira en sabbat åt Jehova.+
3 I sex år skall du beså din åker, och i sex år skall du beskära din vingård och samla in landets avkastning.+
4 Men under det sjunde året skall det vara en sabbat med fullständig vila för landet,+ en sabbat åt Jehova. Din åker skall du inte beså, och din vingård skall du inte beskära.
5 Det som växer upp från spillda sädeskorn efter din skörd skall du inte skörda, och druvorna på din obeskurna vinstock skall du inte plocka. Det skall vara ett år med fullständig vila för landet.
6 Men vad landet självt frambringar under dess sabbat skall tjäna till föda åt er, åt dig och din slav och din slavinna och din lejde arbetare och invandraren hos dig, dem som bor som främlingar hos dig,
7 och dina husdjur och de vilda djuren i ditt land. All landets avkastning får ätas.
8 Och du skall räkna sju årssabbater,* sju gånger sju år, så att de sju årssabbaternas* dagar blir fyrtionio år för dig.
9 Och du skall låta hornet* med den kraftiga klangen ljuda*+ i sjunde månaden, på tionde dagen i månaden;+ på försoningsdagen+ skall ni låta hornet ljuda i hela ert land.
10 Och ni skall helga* det femtionde året och utropa frihet* i landet för alla dess invånare.+ Det skall vara ett jubelår*+ för er, och ni skall vända åter var och en till sin besittning, och ni skall vända åter var och en till sin släkt.+
11 Ett jubelår skall detta femtionde år vara för er.+ Ni skall inte så säd och inte skörda det som växer upp från spillda sädeskorn i landet och inte plocka druvorna på dess obeskurna vinstockar.+
12 Ty det är ett jubelår. Det skall vara heligt för er. Av det som marken själv frambringar får ni äta.+
13 Under detta år, jubelåret, skall ni vända åter var och en till sin besittning.+
14 Om du nu säljer något till din landsman eller köper* något av din landsman, gör då inte varandra orätt.+
15 Efter antalet år från jubelåret skall du köpa av din landsman; efter antalet årsgrödor skall han sälja till dig.+
16 Ju fler år det är kvar, desto högre skall han sätta priset,+ och ju färre år det är kvar, desto lägre skall han sätta priset, eftersom det är antalet grödor han säljer till dig.
17 Och ingen av er skall göra sin landsman orätt,+ utan du skall frukta din Gud,+ ty jag är Jehova,* er Gud.+
18 Och ni skall hålla mina stadgar, och ni skall följa mina rättsliga beslut och rätta er efter dem. Då skall ni bo tryggt i landet.+
19 Och landet skall ge sin frukt,+ och ni skall äta er mätta och bo tryggt i det.+
20 Men om ni säger: ”Vad skall vi äta under det sjunde året, när vi inte får så och inte får samla in våra grödor?”+
21 – då skall ni veta att jag befaller min välsignelse att komma över er under det sjätte året, så att landet ger sin gröda för tre år.+
22 Och ni skall så säd under det åttonde året och äta av den gamla grödan ända till det nionde året. Till dess att det nionde årets gröda kommer in skall ni äta av den gamla grödan.
23 Och jorden i landet får inte säljas för all framtid,+ ty landet är mitt.+ Ni är nämligen bofasta främlingar och invandrare hos mig.+
24 Och i hela det land som blir er besittning skall ni medge jorden i landet rätt till att bli återköpt.+
25 Om din broder blir fattig och måste sälja något av sin besittning, så skall en återköpare som är nära släkt med honom komma och köpa tillbaka det hans broder har sålt.+
26 Och om någon inte har någon återköpare, men han själv får råd och har tillräckliga medel för att köpa tillbaka det,
27 så skall han räkna efter hur många år som gått sedan han sålde det och ge tillbaka det överskjutande beloppet till den man som han sålde till, och han skall vända åter till sin besittning.+
28 Men om han inte har tillräckliga medel att ge tillbaka åt honom, så skall det han har sålt förbli i köparens hand intill jubelåret;+ och det skall bli fritt på jubelåret, och han skall vända åter till sin besittning.+
29 Om nu en man säljer ett boningshus i en muromgärdad stad, så skall hans återköpsrätt kvarstå tills det har gått ett år från försäljningen; hans återköpsrätt+ skall kvarstå ett helt år.*
30 Men om det inte köps tillbaka innan hela året har gått, så skall det hus, som ligger i staden som har en mur, för all framtid förbli köparens egendom i generation efter generation. Det skall inte bli fritt på jubelåret.
31 Men hus i bosättningar som inte omges av någon mur skall räknas till landets åkermark. Återköpsrätt+ skall kvarstå för dem, och på jubelåret+ skall de bli fria.
32 Vad leviternas städer beträffar, med husen i de städer som tillhör deras besittning,+ skall återköpsrätten kvarstå till oöverskådlig tid för leviterna.+
33 Och om egendom som tillhör leviterna inte köps tillbaka,* så skall det hus som blev sålt i staden* som hör till hans besittning bli fritt på jubelåret,+ ty husen i leviternas städer är deras besittning bland Israels söner.+
34 Men det fält som är deras städers betesmark+ får inte säljas, ty det är deras besittning till oöverskådlig tid.
35 Och om din broder blir fattig och därför får det ekonomiskt svårt* hos dig,+ så skall du understödja honom.+ Som en bofast främling och en invandrare+ skall han få leva hos dig.
36 Ta inte ränta av honom och bedriv inte ocker,+ utan du skall frukta din Gud,+ och din broder skall få leva hos dig.
37 Du skall inte ge honom dina pengar mot ränta,+ och du skall inte ge av din mat mot ockerränta.
38 Jag är Jehova, er Gud, som förde er ut ur Egyptens land för att ge er Kạnaans land+ och för att visa mig vara er Gud.+
39 Och om din broder blir fattig hos dig och han måste sälja sig till dig,+ skall du inte låta honom utföra slavarbete.+
40 Han skall vara hos dig som en lejd arbetare,+ som en invandrare. Han skall tjäna hos dig fram till jubelåret.
41 Och han skall dra bort som fri från dig, han och hans söner med honom, och han skall återvända till sin släkt och återvända till sina förfäders besittning.+
42 Ty de är mina slavar som jag förde ut ur Egyptens land.+ De skall inte sälja sig som en slav säljs.
43 Du skall inte tyranniskt härska över* honom,+ utan du skall frukta din Gud.+
44 Din slav och din slavinna skall komma från de nationer som är runt omkring er. Av dem får ni köpa en slav och en slavinna.
45 Och även av sönerna till invandrarna som bor som främlingar hos er,+ av dem får ni köpa, och av deras familjer som är hos er och som har fötts åt dem i ert land, och de skall bli er besittning.
46 Och ni skall lämna dem som arv åt era söner efter er, så att de kan ta dem i arv som en besittning till oöverskådlig tid.+ Dem kan ni ha som slavar, men när det gäller era bröder, Israels söner, får den ene inte tyranniskt härska över den andre.+
47 Men om den bofaste främlingen eller invandraren hos dig blir välbärgad och din broder har blivit fattig vid sidan av honom och måste sälja sig till den bofaste främlingen eller invandraren* hos dig, eller till en medlem av den bofaste främlingens släkt,
48 så skall återköpsrätten+ fortfarande gälla för honom sedan han har sålt sig.+ En av hans bröder kan köpa tillbaka honom.+
49 Eller hans farbror eller hans farbrors son kan köpa tillbaka honom, eller någon annan nära köttslig släkting,+ en av hans släkt, kan köpa tillbaka honom.
Eller om han själv har blivit välbärgad, så skall han köpa sig själv tillbaka.+
50 Och han skall tillsammans med sin köpare räkna från det år då han sålde sig till honom fram till jubelåret,+ och pengarna för försäljningen av honom skall svara mot antalet år.+ Hans arbetsdagar hos honom skall beräknas som en lejd arbetares.*+
51 Om det ännu är många år kvar, skall han av det belopp han köptes för betala tillbaka ett återköpspris som motsvarar dessa.
52 Men om det bara är några få år kvar till jubelåret,+ så skall han göra sig en beräkning, och han skall betala tillbaka sitt återköpspris i förhållande till de år han har kvar.
53 Han skall vara hos honom som en lejd arbetare+ år efter år. Han får inte tyranniskt härska över honom+ inför dina ögon.
54 Men om han inte kan köpa sig själv tillbaka på dessa villkor, så skall han dra bort som fri på jubelåret,+ han och hans söner med honom.
55 Ty åt mig är Israels söner slavar. De är mina slavar+ som jag har fört ut ur Egyptens land.+ Jag är Jehova, er Gud.+
Fotnoter
^ ”årssabbater”. Hebr.: shabbethọth shanịm; lat.: ebdọmades annọrum, ”årsveckor”.
^ ”hornet”. Hebr.: shōfạr.
^ Ordagr.: ”passera (gå igenom)”.
^ El.: ”göra (hålla) ... heligt”.
^ ”ett jubelår”. Hebr.: jōvẹl; Vgc(lat.): iubilaeus; LXX: ”ett frigivningsår”. I 2Mo 19:13 har jōvẹl återgetts med ”bagghorn”.
^ El.: ”frigivning (av slavar)”.
^ ”köper”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person. Jfr not till 2Mo 20:8.
^ Hebr.: Jehowạh. Se Tillägg 1A.
^ ”ett helt år”. Ordagr.: ”dagar”. Jfr v. 30.
^ ”inte köps tillbaka”, Vg, i överensstämmelse med sammanhanget; ”inte” saknas i MSam.
^ ”det hus som blev sålt i staden”, i överensstämmelse med LXX; M: ”försäljningen av huset och staden”.
^ Ordagr.: ”och hans hand vacklar”.
^ ”härska över”. Ordagr.: ”trampa ner”.
^ ”den bofaste främlingen eller invandraren”, SamLXXSy och 10 hebr. hss; ”eller” saknas i M.
^ Ordagr.: ”Som en lejd arbetares dagar skall han vara hos honom.”
