2 Kungaboken 8:1–29
8 Och Elisa hade sagt till den kvinna vars son han hade återfört till livet:+ ”Bryt upp och gå i väg, du och ditt hushåll, och bo som främling varhelst du kan bo som främling;+ ty Jehova har kallat på en hungersnöd,+ och den skall komma* över landet i sju år.”+
2 Då bröt kvinnan upp och gjorde som den sanne Gudens man hade sagt. Hon gick i väg,+ hon och hennes hushåll,+ och bosatte sig som främling i filistéernas land+ och var kvar där i sju år.
3 Men när de sju åren hade gått kom kvinnan tillbaka från filistéernas land och gick till kungen+ och vädjade om hjälp att få tillbaka sitt hus och sin åker.
4 Nu höll kungen på att tala med Gehạsi,+ gudsmannens* medhjälpare, och han sade: ”Jag ber dig, berätta för mig om alla de stora gärningar som Elisa har gjort.”+
5 Och medan han berättade för kungen hur han hade återfört den döde till livet,+ se, då kom den kvinna vars son han hade återfört till livet och vädjade till kungen om hjälp att få tillbaka sitt hus och sin åker.+ Då sade Gehạsi: ”Min herre+ kung, det här är kvinnan, och det här är hennes son, som Elisa återförde till livet.”
6 Då frågade kungen ut kvinnan, och hon berättade så för honom vad som hade hänt.+ Sedan skickade kungen med henne en hovfunktionär+ och sade: ”Se till att hon får tillbaka allt som tillhör henne och all avkastning av åkern från den dag hon lämnade landet ända till nu.”+
7 Elisa kom sedan till Damaskus,+ och Ben-Hadad,+ Arams kung, var sjuk. Det blev då rapporterat till honom och sagt: ”Den sanne Gudens man+ har kommit ända hit.”
8 Då sade kungen till Hạsael:+ ”Ta med dig en gåva+ och gå och möt den sanne Gudens man och fråga+ Jehova genom honom: ’Kommer jag att återhämta mig från den här sjukdomen?’”
9 Så gick då Hạsael för att möta honom och tog med sig en gåva, ja allt slags gott från Damaskus, 40 kamelers last, och kom och ställde sig inför honom och sade: ”Din son,+ Ben-Hadad, Arams kung, har skickat mig till dig och låter säga: ’Kommer jag att återhämta mig från den här sjukdomen?’”
10 Då sade Elisa till honom: ”Gå och säg till honom: ’Du kommer helt visst* att återhämta dig’, men Jehova har visat mig+ att han helt visst skall dö.”+
11 Och han stirrade stint framför sig och fortsatte med det ända tills det blev besvärande. Sedan brast den sanne Gudens man i gråt.+
12 Då sade Hạsael: ”Varför gråter min herre?” Han sade då: ”Därför att jag vet hur mycket ont+ du kommer att tillfoga Israels söner. Deras befästa platser skall du överlämna åt eld, och deras utvalda män skall du dräpa med svärd, och deras barn skall du krossa,+ och deras havande kvinnor skall du skära upp.”+
13 Då sade Hạsael: ”Vad är din tjänare, som bara är en hund,+ eftersom han skulle kunna utföra så stora bedrifter?” Men Elisa sade: ”Jehova har visat mig att du skall bli kung över Aram.”+
14 Han gick sedan ifrån Elisa och kom till sin herre, som sade till honom: ”Vad sade Elisa till dig?” Då sade han: ”Han sade till mig: ’Du kommer helt visst att återhämta dig.’”+
15 Men nästa dag tog han ett täcke* och doppade* det i vatten och bredde ut det över hans ansikte,+ så att han dog.+ Och Hạsael+ blev kung i hans ställe.
16 Och under Jẹhorams,*+ Ahabs sons, Israels kungs, femte år, medan Jehosạfat var kung i Juda, blev Jẹhoram+ kung, han som var son till Jehosạfat, Judas kung.
17 Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade åtta år i Jerusalem.+
18 Och han vandrade på Israels kungars väg,+ alldeles som de av Ahabs hus hade gjort,+ ty det var en dotter till Ahab som hade blivit hans hustru,+ och han gjorde det som var ont i Jehovas ögon.
19 Men för sin tjänare Davids skull+ ville Jehova inte fördärva Juda,+ eftersom han hade lovat honom att ge honom och hans söner en lampa*+ för alltid.*
20 I hans dagar gjorde Edom+ uppror mot att stå under Judas överhöghet och satte en kung+ att regera över sig.
21 Då drog Jẹhoram över till Sair med alla sina vagnar. Och han steg upp om natten och slog edoméerna som hade omringat honom och anförarna för vagnarna, och folket flydde i väg till sina tält.
22 Men Edom har fortsatt med sitt uppror mot att stå under Judas överhöghet ända till denna dag. Det var då, vid samma tid, som Libna*+ gjorde uppror.
23 Och Jẹhorams historia i övrigt och allt vad han gjorde, om det står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia.
24 Jẹhoram gick så till vila hos sina förfäder+ och blev begravd hos sina förfäder i Davidsstaden.+ Och hans son Ahạsja*+ blev kung i hans ställe.
25 Under Jẹhorams, Ahabs sons, Israels kungs, tolfte år blev Ahạsja kung, han som var son till Jẹhoram, Judas kung.+
26 Ahạsja var tjugotvå år gammal när han blev kung, och han regerade ett år i Jerusalem.+ Och hans mors namn var Atạlja;+ hon var sondotter* till Omri,+ Israels kung.
27 Och han vandrade på samma väg som Ahabs hus+ och gjorde det som var ont i Jehovas ögon,+ liksom Ahabs hus, ty han var släkt med Ahabs hus genom gifte.+
28 Så drog han ut tillsammans med Jẹhoram, Ahabs son, i kriget mot Hạsael,+ Arams kung, vid Rạmot-Gịlead,+ men araméerna sårade+ Jẹhoram.
29 Då återvände kung Jẹhoram+ för att i Jịsreel+ bli helad från de sår som araméerna hade tillfogat honom vid Rama,* när han stred mot Hạsael, Arams kung. Och Ahạsja,+ Jẹhorams son, Judas kung, begav sig ner för att besöka Jẹhoram, Ahabs son, i Jịsreel, ty han var sjuk.
Fotnoter
^ El.: ”och den har redan kommit”.
^ ”gudsmannens”. El.: ”den sanne Gudens mans”. Hebr.: ’ish-ha’Elohịm. Se Tillägg 1F.
^ ”säg till honom: ’Du kommer helt visst’”, MmarginalLXXSyVg och 18 hebr. hss; M: ”säg: ’Du kommer helt visst inte’”.
^ ”och doppade”. Hebr.: wajjitbọl; grek.: kai ẹbapsen. Jfr not till 5:14, ”och doppade sig”.
^ El.: ”en nätliknande duk”.
^ ”Jehorams”. Hebr.: leJōrạm. I M används både den längre namnformen Jehōrạm och dess kortform Jōrạm. Jfr not till 1:17.
^ ”för alltid”. Ordagr.: ”alla dagarna”.
^ Ordagr.: ”dotter”.
^ En kortform av ”Ramot-Gilead”.
