2 Kungaboken 19:1–37
19 Och så snart kung Hiskia+ hörde detta rev han sönder sina kläder+ och klädde sig i säckväv+ och gick in i Jehovas hus.+
2 Vidare sände han Ẹljakim,+ som var satt över hushållet, och sekreteraren Shebna+ och prästernas äldste, klädda i säckväv, till profeten Jesaja,*+ Amoz son.+
3 Och de sade till honom: ”Detta är vad Hiskia har sagt: ’Denna dag är en dag av nöd+ och förebråelse+ och föraktfull fräckhet,+ för sönerna har kommit ända till livmodermunnen,+ men det finns ingen kraft att föda.+
4 Kanske kommer Jehova, din Gud, att höra+ allt vad Rabsạke sade när hans herre, Assyriens kung, sände honom för att smäda+ den levande Guden, och kanske kommer Jehova, din Gud, att avkräva honom räkenskap för de ord som han har hört.+ Och du skall uppsända en bön+ till förmån för den kvarleva+ som ännu finns.’”
5 Så kom kung Hiskias tjänare in till Jesaja.+
6 Då sade Jesaja till dem: ”Detta är vad ni skall säga till er herre: ’Detta är vad Jehova har sagt:+ ”Var inte rädd+ på grund av de ord som du har hört och som Assyriens kungs tjänare har skymfat mig med.+
7 Se, jag lägger en ande+ i honom, och han skall höra ett rykte+ och vända tillbaka till sitt eget land; och jag skall låta honom falla för svärd i hans eget land.”’”+
8 Därefter vände Rabsạke+ tillbaka och fann Assyriens kung upptagen med att strida mot Libna,+ för han hade hört att han hade brutit upp från Lakis.+
9 Han hörde sägas om Tirhạka, Etiopiens* kung: ”Se, han har dragit ut för att strida mot dig.” Därför sände han åter budbärare+ till Hiskia och lät säga:
10 ”Detta är vad ni skall säga till Hiskia, Judas kung: ’Låt inte din Gud, som du förtröstar på, bedra dig+ när han säger: ”Jerusalem+ skall inte ges i Assyriens kungs hand.”+
11 Se! Du har själv hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länderna genom att de har vigt dem åt tillintetgörelse;+ skulle du då bli befriad?+
12 Har gudarna+ i de nationer som mina förfäder fördärvade befriat dem, ja Gosan+ och Haran+ och Resef och Edens+ söner som var i Tel-Assar?+
13 Var är Hamats+ kung och Arpads+ kung och kungarna över städerna Sefarvạjim, Hena och Iva?’”+
14 Då tog Hiskia brevet ur budbärarnas hand och läste det,+ och sedan gick Hiskia upp till Jehovas hus och bredde ut det inför Jehova.+
15 Och Hiskia bad+ inför Jehova och sade: ”Jehova, Israels Gud,+ som tronar på keruberna,+ du ensam är den sanne Guden för alla jordens+ kungariken.+ Det är du som har gjort himlen+ och jorden.+
16 Böj ditt öra, Jehova, och hör.+ Öppna dina ögon,+ Jehova, och se, och hör Sanhẹribs ord som han har sänt för att smäda+ den levande Guden.*
17 Det är sant, Jehova, att Assyriens kungar har förött nationerna och deras land.+
18 Och de har överlämnat deras gudar åt elden, för de var inga gudar,*+ utan verk av människohänder,+ trä och sten, och så tillintetgjorde de dem.
19 Och nu, Jehova, vår Gud,+ rädda oss+ ur hans hand, det ber jag dig, så att alla jordens kungariken inser att du, Jehova, ensam är Gud.”+
20 Och Jesaja, Amoz son, sände sedan bud till Hiskia och lät säga: ”Detta är vad Jehova, Israels Gud, har sagt:+ ’Den bön+ som du har framburit till mig angående Sanhẹrib, Assyriens kung, har jag hört.+
21 Detta är det ord som Jehova har talat mot honom:
”Jungfrun, dottern Sion,* föraktar dig,+ hon hånar dig.+Bakom dig skakar dottern Jerusalem+ på huvudet.+
22 Vem har du smädat+ och skymfat?+Och mot vem har du hävt upp din röst+och högmodigt lyft upp dina ögon?+Mot Israels Helige!+
23 Genom dina budbärare+ har du smädat Jehova,* och du säger:+’Med mina många* stridsvagnar+skall jag stiga upp till bergstrakternas höjder,+de mest avlägsna delarna av Libanon;+och jag skall hugga ner dess höga cedrar,+ dess utsökta enträd.+Och jag skall tränga fram till dess yttersta övernattningsställe, dess fruktträdgårds skog.+
24 Jag skall gräva och dricka främmande vatten,och med mina fotsulor skall jag torka ut alla Egyptens Nilkanaler.’+
25 Har du inte hört det?+ Från svunna tider har detta varit vad jag vill göra.+Sedan förgångna dagar har jag ju utformat det.+Nu skall jag låta det komma.+Och du skall bli redskapet till att göra befästa städer öde som ruinhögar.+
26 Och deras invånare skall stå med kraftlösa händer;+de skall vara förfärade och stå med skam.+De skall bli som markens växter och som det gröna späda gräset,+som gräset på taken+ när det blir avsvett för östanvinden.+
27 Jag vet+ ju när du sitter stilla och när du går ut och när du kommer in,+likaså när du hetsar upp dig mot mig,+
28 ty att du hetsar upp dig mot mig+ och att du ryter har nått upp till mina öron.+Och jag skall sätta min krok i din näsa och mitt betsel mellan dina läppar,+och jag skall föra dig tillbaka samma väg som du kom.”+
29 Och detta skall vara tecknet för dig:+ Man skall detta år äta* av det som växer upp från spillda sädeskorn+ och under det andra året självvuxen säd; men det tredje året skall ni så+ och skörda och plantera vingårdar och äta deras frukt.+
30 Och de som slipper undan av Judas hus, de som blir kvar,+ skall slå rot nertill och bära frukt upptill.+
31 Ty en kvarleva skall utgå från Jerusalem+ och de undkomna från Sions berg.+ Härarnas Jehovas* nitälskan+ skall göra detta.
32 Därför, detta är vad Jehova har sagt om Assyriens+ kung: ”Han skall inte komma in i denna stad,+ inte heller skall han skjuta en pil+ dit in eller komma emot den med en sköld eller kasta upp en belägringsvall+ mot den.
33 Samma väg som han kom skall han vända tillbaka, och i denna stad skall han inte komma in, lyder Jehovas uttalande.+
34 Och jag skall försvara+ denna stad för att rädda den för min egen skull+ och för min tjänare Davids skull.”’”+
35 Och den natten gick Jehovas ängel ut och slog ihjäl 185 000 man i assyriernas läger.+ När man steg upp tidigt på morgonen, se, då var de allesammans döda, det var fullt av lik.+
36 Därför bröt Sanhẹrib,+ Assyriens kung, upp och gav sig av och vände tillbaka+ och stannade i Nịneve.+
37 Och när han en gång böjde sig ner i sin gud*+ Nisroks hus,+ högg hans söner* Adrammẹlek och Sarẹser ner honom med svärd,+ och själva slapp de undan till landet Ạrarat.*+ Och hans son Esarhạddon+ blev kung i hans ställe.
Fotnoter
^ Betyder ”räddning från Jehova”. Hebr.: Jesha‛ejạhu; LXXVg: ”Esaias”.
^ ”Etiopiens”, Vg; LXX: ”etiopiernas”; hebr.: Kush.
^ ”den levande Guden”. Hebr.: ’Elohịm, plur., följt av ett adjektiv, chaj, ”levande”, som anger sing.; så också i v. 4.
^ ”inga gudar”. El.: ”inte Gud”. Hebr.: lo’ ’elohịm; LXXVg: ”inga gudar”.
^ El.: ”Sions dotter”.
^ Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
^ ”Man skall ... äta”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
^ ”Härarnas Jehovas”, MmarginalLXXSyVg, många hebr. hss och Jes 37:32. I M finns vokaltecknen för ordet ”härarnas”, men inte konsonanterna; översättningen följer alltså qerẹ (det lästa), inte kethịv (det skrivna).
^ ”sin gud”. Hebr.: ’elohạw (av ’elọ̄ah), majestätsplural, använt om den falske guden Nisrok.
^ ”hans söner”, MmarginalLXXSyVg, många hebr. hss och Jes 37:38. Enl. qerẹ (det lästa), men inte enl. kethịv (det skrivna). Se not till v. 31.
^ ”landet Ararat”, MLXXSy; Vg: ”armeniernas land”.
