1 Samuelsboken 4:1–22

 Och Samuels ord fortsatte att komma till* hela Israel.* Därefter drog Israel ut för att möta filistéerna* i strid, och de slog läger vid* Eben-Eser;*+ filistéerna däremot lägrade sig i Afek.+  Och filistéerna ställde sedan upp sig i formering+ för att möta Israel, och striden gick dåligt,* så att Israel led nederlag inför filistéerna,+ som då slog ihjäl omkring 4 000 man* i sluten slaglinje på fältet.  När folket kom till lägret sade Israels äldste:* ”Varför har Jehova i dag tillfogat oss ett nederlag inför filistéerna?+ Låt oss hämta hit till oss Jehovas förbunds ark+ från Silo, så att den kan komma hit i vår mitt och rädda oss ur våra fienders hand.”  Så sände folket bud till Silo, och därifrån bar man bort förbundets ark, som tillhör härarnas Jehova, han som tronar på* keruberna.+ Och Elis båda söner, Hofni och Pịnehas, var där tillsammans med den sanne Gudens* förbunds ark.+  Och så snart Jehovas förbunds ark kom in i lägret brast alla israeliterna ut i högt jubelrop,+ så att marken skalv.  Också filistéerna hörde då ljudet av jubelropet och sade: ”Vad betyder ljudet av detta höga jubelrop+ i hebréernas läger?” Slutligen fick de veta att det var Jehovas ark som hade kommit in i lägret.  Och filistéerna blev rädda, ty de sade: ”Gud* har kommit in i lägret!”+ Därför sade de: ”Ve oss, för något sådant har aldrig hänt förut!  Ve oss! Vem skall rädda oss från denne majestätiske Guds hand? Detta är den Gud som slog* Egypten med alla slags plågor i vildmarken.+  Visa er modiga och bevisa er vara män, ni filistéer, så att ni inte får tjäna hebréerna alldeles som de har tjänat er;+ ja, ni skall bevisa er vara män och strida!” 10  Då stred filistéerna, och Israel led nederlag,+ och de flydde i väg, var och en till sitt tält;*+ och nederlaget blev mycket stort.+ Av Israel föll 30 000 man fotfolk.+ 11  Och Guds* ark blev erövrad,+ och Elis båda söner, Hofni och Pịnehas, dog.+ 12  Och en man av Benjamin sprang i väg från slaglinjen, och han kom så till Silo den dagen med sina kläder sönderrivna+ och med jord på sitt huvud.+ 13  När han kom fram, se, då satt Eli på en stol vid sidan av vägen och spanade, för hans hjärta hade kommit att skälva av oro för den sanne Gudens ark.+ Och mannen gick in i staden för att rapportera, och hela staden började ropa högt. 14  Och Eli hörde så ljudet av det höga ropet. Då sade han: ”Vad betyder ljudet av detta larm?”+ Och mannen skyndade sig för att han skulle kunna gå in och rapportera till Eli. 15  (Eli var nu nittioåtta år gammal, och hans ögon hade blivit stela, så han kunde inte se.)+ 16  Och mannen sade så till Eli: ”Det är jag som har kommit från slaglinjen,* och jag – från slaglinjen har jag flytt i dag.” Då sade han: ”Vad är det som har hänt, min son?” 17  Budbäraren svarade då och sade: ”Israel har flytt för filistéerna, och det har också blivit ett stort nederlag bland folket;+ och även dina två söner, Hofni och Pịnehas,+ har dött, och den sanne Gudens ark har blivit erövrad.”+ 18  Och i samma ögonblick som han nämnde* den sanne Gudens ark föll han baklänges av stolen vid sidan av porten och bröt nacken och dog, för mannen var gammal och tung. Han hade varit domare över Israel i fyrtio år. 19  Och hans svärdotter, Pịnehas hustru, var havande och skulle snart föda. När hon hörde att den sanne Gudens ark var erövrad och att hennes svärfar och hennes man hade dött, då böjde hon sig ner och började föda, för hennes våndor kom oväntat* över henne.+ 20  Och vid den tid då hon höll på att dö sade kvinnorna som stod hos henne: ”Var inte rädd, ty du har fött en son.”+ Men hon svarade inte och fäste inte sitt hjärta vid det. 21  Men hon kallade pojken I-Kabọd,*+ i det hon sade: ”Härligheten har gått i landsflykt från Israel”,+ detta med avseende på att den sanne Gudens ark var erövrad och med avseende på hennes svärfar och hennes man.+ 22  Så hon sade: ”Härligheten har gått i landsflykt från Israel,+ för den sanne Gudens* ark har blivit erövrad.”+

Fotnoter

El.: ”inträffa (ske, hända) för”.
Många hebr. hss har ett mellanrum här, möjligen för att visa att något saknas; LXX har ett tillägg som skulle kunna fylla ut det som eventuellt saknas: ”Och det inträffade i de dagarna att främlingarna (filistéerna) började församla sig till strid mot Israel.”
El.: ”ut mot filistéerna”, M; LXX: ”ut för att möta dem”.
El.: ”på”.
”Eben-Eser”. Ordagr.: ”hjälpstenen”. Hebr.: ha’Ẹven (”stenen”) ha‛Ẹzer (”hjälpen”); grek.: Abenẹzer; Vg: ”Hjälpens sten”. Jfr not till 7:12, ”Eben-Eser”.
”striden gick dåligt”. LXX: ”striden böjde (sig)”, dvs. till Israels nackdel.
”som då slog ihjäl omkring 4 000 man”, M; LXXSyVg: ”och (omkring) 4 000 man blev ihjälslagna (stupade)”.
Ordagr.: ”gamla (äldre) män”.
”den sanne Gudens”. Hebr.: ha’Elohịm; SyVg: ”Jehovas”; Vgc: ”Guds”. Se Tillägg 1F.
El.: ”mellan”. Preposition saknas i M.
”Gud”. Hebr.: ’Elohịm, majestätsplural med det hebr. verbet för ”har kommit” i sing.; LXX: ”Dessa gudar”; lat.: Dẹus.
El.: ”dessa majestätiska gudars hand? Dessa är de gudar som slog”. Att pluralformer används i M kan beteckna majestätsplural, vilket skulle innebära att till och med de hedniska filistéerna använde plur. på det sättet. Se not till 5:7.
”sitt tält”, LXXSyVg; M: ”sina tält”.
”Guds”. Hebr.: ’Elohịm; grek.: theou; lat.: Dẹi; Sy: ”Jehovas”.
”slaglinjen”, M; Vg: ”striden”; LXX: ”lägret”.
El.: ”påminde om”.
Ordagr.: ”hennes våndor vände sig”.
Betyder ”Var finns härlighet(en)?”
”den sanne Gudens”. Hebr.: ha’Elohịm; LXX: ”Jehovas”. Se Tillägg 1F.