1 Samuelsboken 11:1–15
11 Och ammoniten+ Nahas drog upp och lägrade sig mot Jabesh+ i Gịlead.* Då sade alla män i Jabesh till Nahas: ”Slut förbund med oss, så att vi får tjäna dig.”+
2 Då sade ammoniten Nahas till dem: ”På det villkoret skall jag sluta förbund med er: att högra ögat sticks+ ut på var och en av er, och jag skall göra det till en smälek för hela Israel.”+
3 De äldste i Jabesh sade då till honom: ”Ge oss sju dagars frist, så skall vi sända budbärare till hela Israels område, och om det inte finns någon som räddar+ oss, då skall vi gå ut till dig.”
4 När budbärarna kom till Sauls Gịbea+ och talade dessa ord för folkets öron, höjde allt folket upp sin röst och började gråta.+
5 Men se, Saul kom nu gående bakom nötboskapen från åkern, och Saul sade: ”Vad är det med folket, eftersom de gråter?” De återgav då för honom det som männen från Jabesh hade sagt.
6 När Saul hörde detta började Guds ande*+ verka på honom, och hans vrede upptändes i hög grad.+
7 Då tog han ett par tjurar och styckade dem och skickade styckena till hela Israels område+ genom budbärarnas hand och lät säga: ”Den av oss som inte drar ut efter Saul och Samuel – så här skall det göras med hans nötkreatur!”+ Då föll Jehovas skräck+ över folket, så att de drog ut som en man.+
8 Sedan företog han räkning+ av dem i Besek, och Israels söner utgjorde 300 000 och Judas män 30 000.
9 De* sade nu till budbärarna som hade kommit: ”Detta är vad ni skall säga till männen i Jabesh i Gịlead: ’I morgon skall räddning beredas er, när solen blir het.’”+ Sedan kom budbärarna och berättade detta för männen i Jabesh, och de gladde sig.
10 Då sade männen i Jabesh: ”I morgon kommer vi ut till er; då får ni göra med oss enligt allt som är gott i era ögon.”+
11 Och nästa dag ställde Saul+ upp folket i tre grupper;+ och de tog sig in mitt i lägret under morgonväkten*+ och slog sedan ammoniterna*+ ända tills dagen blev het. Och de som var kvar skingrades, så att inte två av dem lämnades kvar tillsammans.+
12 Folket sade då till Samuel: ”Vem är det som säger: ’Saul – skall han vara kung* över oss?’+ Ge hit männen, så att vi får döda dem.”+
13 Men Saul* sade: ”Ingen man skall dödas den här dagen,+ för i dag har Jehova utfört räddning i Israel.”+
14 Senare sade Samuel till folket: ”Kom, låt oss gå till Gilgal+ och där förnya kungaväldet.”+
15 Då gick allt folket till Gilgal, och där i Gilgal gjorde de Saul till kung* inför Jehovas ansikte. Därefter frambar de gemenskapsoffer där inför Jehovas ansikte,+ och Saul och alla Israels män gladde sig där i hög grad.+
Fotnoter
^ El.: ”Jabesh-Gilead”.
^ ”Guds ande”. Hebr.: ruach-’Elohịm; TLXXVg och 2 hebr. hss: ”Jehovas ande”.
^ ”De”, MVg; LXXSy: ”Han”.
^ ”Ammon”, MVg; TLXXSy och 3 hebr. hss: ”Ammons söner”.
^ ”Saul – skall han vara kung [...?]”, MVgc; LXXSy: ”Saul – han skall inte vara kung [...]”.
^ ”Saul”, MSyVg; LXXB och andra grek. hss: ”Samuel”.
^ ”och där ... smorde Samuel Saul till kung”, LXX.
