1 Kungaboken 14:1–31
14 Just vid den tiden blev Abịa, Jerọbeams son, sjuk.+
2 Då sade Jerọbeam till sin hustru: ”Jag ber dig, bryt upp och förklä+ dig, så att man inte känner igen dig som Jerọbeams hustru, och gå till Silo. Se! Där är profeten Ahịa.+ Det var han som talade om mig och sade att jag skulle bli kung* över detta folk.+
3 Och ta med dig tio bröd+ och beströdda kakor och en flaska+ honung och gå in till honom.+ Han kommer att tala om för dig vad som skall hända med pojken.”+
4 Och Jerọbeams hustru gjorde så. Hon bröt alltså upp och gick till Silo+ och kom till Ahịas hus. Men Ahịa* kunde inte se, ty hans ögon hade blivit stela på grund av hans ålder.+
5 Och Jehova hade sagt till Ahịa: ”Se, Jerọbeams hustru kommer för att be om ett budskap från dig beträffande sin son; han är nämligen sjuk. Så och så skall du tala till henne. Men när hon kommer fram har hon gjort sig oigenkännlig.”+
6 Och så snart Ahịa hörde ljudet av hennes fötter när hon kom in i ingången sade han: ”Kom in, Jerọbeams hustru.+ Varför har du gjort dig oigenkännlig? Jag har sänts till dig med ett hårt budskap.
7 Gå och säg till Jerọbeam: ’Detta är vad Jehova, Israels Gud, har sagt: ”Eftersom jag reste upp dig ur ditt folks mitt och gjorde dig till ledare för mitt folk Israel+
8 och slet+ kungadömet från Davids hus och gav det åt dig, men du inte har varit som min tjänare David, som höll mina bud och vandrade efter mig av hela sitt hjärta genom att göra endast det som var rätt i mina ögon,+
9 utan du har handlat värre än alla som var före dig, och du har gått bort och gjort dig en annan gud*+ och gjutna bilder+ för att kränka+ mig, och du har kastat mig bakom din rygg,+
10 se, därför låter jag olycka komma över Jerọbeams hus, och jag skall utrota var och en av Jerọbeams släkt som urinerar mot en vägg,*+ både den hjälplöse och den värdelöse* i Israel,+ och jag skall sopa rent bakom Jerọbeams hus,+ alldeles som man sopar bort dyngan tills den är helt borta.+
11 Den av Jerọbeams släkt som dör i staden skall hundarna äta upp,+ och den som dör ute på marken skall himlens flygande skapelser äta upp,+ ty Jehova själv har talat.”’
12 Men du, bryt upp och gå till ditt hus. När du sätter din fot i staden skall barnet dö.
13 Och hela Israel skall hålla klagan över honom+ och begrava honom, ty han är den ende av Jerọbeams släkt som kommer att läggas i en grav, därför att det hos honom har blivit funnet något gott inför Jehova, Israels Gud, i Jerọbeams hus.+
14 Och Jehova skall resa upp åt sig en kung+ över Israel som skall utrota Jerọbeams hus den dagen, och vad, om det skedde redan nu?+
15 Och Jehova skall slå Israel så att det vajar som vassröret i vattnet,+ och han skall rycka upp+ Israel ur den goda mark+ som han gav åt deras förfäder, och han skall skingra+ dem på andra sidan Floden,*+ därför att de gjorde sina heliga pålar+ och så kränkte+ Jehova.
16 Och han skall överge Israel+ på grund av de synder som Jerọbeam begick och genom vilka han fick Israel att synda.”+
17 Då bröt Jerọbeams hustru upp och gick sin väg och kom till Tirsa.+ När hon kom till husets tröskel dog pojken.
18 Så begravde de honom, och hela Israel höll klagan över honom, enligt det ord som Jehova hade talat genom sin tjänare, profeten Ahịa.
19 Och Jerọbeams historia i övrigt, hur han förde krig+ och hur han regerade, se, om det står det skrivet i boken+ med Israels kungars historia.
20 Och de dagar som Jerọbeam regerade utgjorde tjugotvå år. Därefter gick han till vila hos sina förfäder,+ och hans son Nadab+ blev kung i hans ställe.
21 Och Rehạbeam,+ Salomos son, hade blivit kung i Juda. Rehạbeam var fyrtioett år gammal när han blev kung, och han regerade sjutton år i Jerusalem, den stad+ som Jehova hade utvalt bland alla Israels stammar+ för att där fästa sitt namn.+ Och hans mors namn var Naạma; hon var ammonitiska.+
22 Och Juda gjorde det som var ont i Jehovas ögon,+ så att de uppeggade+ honom till svartsjuka, mer än allt vad deras förfäder hade gjort genom de synder de begick.+
23 Också de byggde offerhöjder+ åt sig med heliga stoder+ och heliga pålar+ på varje hög kulle+ och under varje frodigt träd.+
24 Det fanns till och med manliga tempelprostituerade* i landet.+ De tog efter alla avskyvärdheter hos de nationer som Jehova hade drivit undan för Israels söner.+
25 Och under kung Rehạbeams femte år drog Sisak,+ Egyptens kung, upp mot Jerusalem.
26 Och han tog skatterna i Jehovas hus och skatterna i kungens hus,+ ja, allt tog han.+ Och han tog alla de guldsköldar som Salomo hade gjort.+
27 I stället för dem gjorde kung Rehạbeam kopparsköldar, och han ställde dem under uppsikt av anförarna för löparna,+ vakterna vid ingången till kungens hus.+
28 Och varje gång kungen kom till Jehovas hus bar löparna dem och förde dem sedan tillbaka till löparnas vaktkammare.+
29 Och Rehạbeams historia i övrigt och allt vad han gjorde, om det står det ju skrivet i boken+ med Judas kungars historia.
30 Och krig förekom hela tiden mellan Rehạbeam och Jerọbeam.+
31 Rehạbeam gick så till vila hos sina förfäder och blev begravd hos sina förfäder i Davidsstaden.+ Och hans mors namn var Naạma; hon var ammonitiska.+ Och hans son Ạbiam*+ blev kung i hans ställe.
Fotnoter
^ ”att jag skulle bli kung”, LXXASyVg; M: ”[talade om mig] som kung”.
^ Ordagr.: ”Och Ahijahu”. Hebr.: wa’Achijạhu.
^ ”som urinerar (kastar vatten) mot en vägg”. Ett hebr. idiomatiskt uttryck för ”män”.
^ Ordagr.: ”en som är tillbakahållen (hämmad) och en som är frisläppt (försummad, övergiven)”. Se not till 5Mo 32:36, ”bara en hjälplös och en värdelös”.
^ Dvs. Eufrat.
^ ”manliga tempelprostituerade”. Hebr.: qadhẹsh, sing.; lat.: effeminạti, ”förkvinnligade (förvekligade) [män]”.
^ ”Abiam”, MVg; omkr. 12 hebr. hss och Bombergiana (den av Jakob ben Chajim utarbetade hebr. bibel som utgavs 1524/1525 av Daniel Bomberg): ”Abia”.