Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vem gjorde originalet?

Vem gjorde originalet?

På senare år har forskare och ingenjörer hämtat mycket inspiration från växt- och djurriket. (Job 12:7, 8) Inom forskningsområdet biomimetik studerar och kopierar man naturen för att skapa nya produkter och förbättra redan existerande. Vem tycker du förtjänar äran för sådana konstruktioner? Vi ska se på några exempel.

 Knölvalens bröstfenor

Vad kan flygplanskonstruktörer lära sig av knölvalen? En hel del verkar det som. En vuxen knölval kan bli 12 meter och väga 30 ton, lika mycket som en fulllastad lastbil. Trots sin storlek och relativt stela kropp rör den sig förvånansvärt smidigt i vattnet.

Det som särskilt har intresserat forskarna är hur ett djur med så stel kropp kan simma i till synes omöjligt snäva cirklar. Hemligheten har visat sig ligga i utformningen av valens stora vingliknande bröstfenor. Fenornas framkanter är inte släta som flygplansvingar, utan ojämna, med en rad knölar som kallas tuberkler.

När valen glider fram genom vattnet gör knölarna att lyftkraften ökar och att vattenmotståndet minskar. Hur då? Tidskriften Natural History förklarar att knölarna får vattnet att accelerera i ordnade virvlar över fenan, även när valen stiger i mycket branta vinklar.10

Vem är naturens patentinnehavare?

Hur kan man dra nytta av den här upptäckten? Flygplansvingar som bygger på denna konstruktion skulle troligen inte behöva lika många klaffar och liknande funktioner för att justera luftströmmen. Därigenom skulle de bli säkrare och lättare att underhålla. John Long, expert på biomekanik, tror att inom en snar framtid ”kommer vartenda jetplan att ha knölar på vingarna”.11

Måsens vingar

Flygplansvingar efterliknar naturligtvis redan fågelvingar, men på senare tid har man kommit ännu ett steg närmare originalet. Tidskriften New Scientist rapporterar att ”forskare vid University of Florida ... har byggt en fjärrstyrd flygplansprototyp som kan sväva, dyka och göra snabba stigningar precis som en mås”.12

Måsen utför sina luftkonster genom att böja vingarna i armbågs- och axellederna. Den 60 centimeter långa  flygplansprototypen efterliknar måsen med hjälp av ”en liten motor som styr ett antal metallstavar så att vingarna kan röra sig”. Detta gör att planet kan stå stilla och sväva i luften och dyka ner mellan höga byggnader. Inom militären är man intresserad av att utveckla ett sådant flygplan för att kunna söka efter kemiska eller biologiska vapen i storstäder.

Måsens ben

En mås fryser inte ens när den står direkt på isen. Hur kan den hålla värmen? Hemligheten ligger delvis i en smart konstruktion som finns hos ett antal djur i kalla områden och som bygger på principen om motströms värmeväxling.

Värme överförs, stannar i kroppen. Kylan stannar i fötterna

Vad innebär motströms värmeväxling? Tänk dig att två vattenrör sitter tätt tillsammans. I det ena röret rinner varmt vatten, i det andra kallt. Om det varma och det kalla vattnet rinner åt samma håll kommer ungefär hälften av värmen i varmvattnet att överföras till det kalla vattnet. Men om det varma och det kalla vattnet rinner i motsatta riktningar, kommer nästan all värme att överflyttas till det kalla vattnet.

När en mås står på is gör värmeväxlingen i benen att blodet kyls ner på väg mot fötterna och värms upp igen på tillbakavägen. Det gör att fågeln behåller värmen i stället för att förlora den genom fötterna. Maskin- och flygingenjören Arthur P. Fraas beskriver denna konstruktion som ”en av de effektivaste regenerativa värmeväxlare som finns”.13 Konstruktionen är så genialisk att uppfinnare valt att kopiera den.

 Vem förtjänar äran?

En bilprototyp som efterliknar koffertfiskens stabila och energisnåla form.

Forskare vid NASA håller på att utveckla en robot med åtta ben som går som en skorpion, och i Finland har man redan tagit fram en sexbent traktor som kan klättra över hinder precis som en gigantisk insekt. Andra forskare har framställt textilmaterial som anpassar sig efter bärarens kroppstemperatur med hjälp av små flikar som öppnar och stänger sig som fjällen på en tallkotte. En biltillverkare håller på att konstruera ett fordon med koffertfiskens förvånansvärt energisnåla form. Och andra forskare undersöker om det är möjligt att tillverka lättare och starkare skottsäkra västar genom att imitera de stötdämpande egenskaperna hos abalonesnäckornas skal.

Delfinernas ekolod är bättre än människans kopia.

Så många bra idéer har hämtats från naturen att man har byggt upp en databas som redan innehåller tusentals olika biologiska system. Forskare kan söka i den för att hitta ”naturliga lösningar på sina konstruktionsproblem”, sägs det i The Economist. De konstruktioner som finns i databasen kallas ”biologiska patent”. I vanliga fall är patentinnehavaren den person eller det företag som registrerar en ny idé eller maskin. Men när det gäller den här databasen sägs det i The Economist: ”Genom att kalla biomimetiska lösningar för ’biologiska patent’ understryker forskarna att det är naturen som har patenten.”14

Forskare studerar abalonesnäckornas stötdämpande egenskaper.

Hur har naturen kommit på alla de här smarta lösningarna? Många forskare menar att de är ett resultat av att evolutionen under miljoner år har prövat sig fram. Men en del forskare drar en annan slutsats. Mikrobiologen Michael J. Behe skrev i The New York Times för 7 februari 2005: ”De tydliga tecknen på design [i naturen] gör att man kan använda ett slående enkelt argument: om något ser ut som, går som och kvackar som en anka har vi goda skäl att dra slutsatsen  att det är en anka, så länge det inte finns övertygande bevis för motsatsen.” Vad är Behes egen åsikt? ”Tecknen på design bör inte ignoreras bara därför att de är så tydliga.”15

Geckoödlan kan hålla sig fast vid släta ytor med hjälp av molekylära krafter.

Den ingenjör som konstruerar en säkrare och effektivare flygplansvinge förtjänar naturligtvis att få äran för det. Och detsamma gäller den som tar fram ett bekvämare textilmaterial eller en effektivare bil. I själva verket kan det vara kriminellt att kopiera någon annans konstruktion utan att erkänna upphovsmannen.

Och nu till själva kärnan i resonemanget: Högutbildade forskare gör grova kopior av system i naturen för att lösa svåra konstruktionsproblem. Men en del menar att originalidén kom till genom en blind evolutionsprocess. Tycker du att det låter rimligt? Om kopian har en konstruktör, borde då inte originalet också ha det? Och vem förtjänar störst ära – mästaren eller lärlingen som kopierar honom?

En logisk slutsats

Många som har undersökt bevisen för formgivning i naturen instämmer i det som bibelskribenten Paulus sa om Gud: ”Ända sedan världens skapelse har man tydligt kunnat se hans osynliga egenskaper, både hans eviga kraft och hans gudomlighet, för de kan uppfattas genom det som är skapat.” (Romarna 1:19, 20)