Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska

Vad säger Bibeln om tungotal?

Vad säger Bibeln om tungotal?

Bibelns svar

När det står att de första kristna ”talade i tungor” betyder det att de på ett mirakulöst sätt kunde prata ett främmande språk utan att först ha lärt sig det. (Apostlagärningarna 10:46, Svenska Folkbibeln) De som kunde språket förstod utan problem vad den som talade i tungor sa. (Apostlagärningarna 2:4–8) Tungotal var en av de gåvor som Gud gav en del kristna i det första århundradet genom sin heliga ande. (1 Korinthierna 12:4, 30; Hebréerna 2:4)

 När och var började man tala i tungor?

Det här underverket inträffade för första gången under den judiska pingsten år 33 v.t. i Jerusalem. Omkring 120 av Jesus lärjungar var samlade den morgonen när de ”alla uppfylldes av helig ande och började tala andra språk”. (Apostlagärningarna 1:15; 2:1–4) Det här drog till sig människor som kom ”från alla världens länder”, och ”var och en hörde sitt eget språk talas”. (Apostlagärningarna 2:5, 6)

 Vad var syftet med tungotal?

  1. Det visade att de kristna hade Guds stöd. Tidigare i historien hade Gud gett trogna män, till exempel Mose, gåvan att utföra underverk som ett bevis på att han stod bakom dem. (2 Moseboken 4:1–9, 29–31; 4 Moseboken 17:10) Tungotal hade ett liknande syfte: att visa att den nybildade kristna församlingen hade Guds stöd. Paulus skrev: ”Gåvan att tala andra språk är ... inte ett tecken för de troende, utan för dem som inte tror.” (1 Korinthierna 14:22)

  2. Det gjorde att de kristna kunde vittna grundligt. De som hörde Jesus lärjungar på pingstdagen sa: ”Vi [hör] dem berätta om Guds storslagna gärningar på våra egna språk.” (Apostlagärningarna 2:11) Ett annat syfte med tungotal var alltså att göra det möjligt för de kristna att ”grundligt vittna” och göra ”människor från alla nationer” till lärjungar, precis som Jesus hade befallt. (Apostlagärningarna 10:42; Matteus 28:19) Omkring 3 000 av dem som såg det här underverket och hörde budskapet blev lärjungar samma dag. (Apostlagärningarna 2:41)

 Skulle tungotal vara något bestående?

Nej. Andens gåvor, däribland tungotal, var tillfälliga anordningar. Bibeln förutsade: ”Gåvan att profetera ska tas bort, gåvan att tala andra språk ska upphöra.” (1 Korinthierna 13:8)

 När upphörde gåvan att tala i tungor?

I regel fördes andens gåvor vidare till andra kristna i apostlarnas närvaro, oftast genom att apostlarna lade sina händer på medtroende. (Apostlagärningarna 8:18; 10:44–46) Det verkar inte som att de som fick andens gåvor från apostlarna förde dem vidare till andra. (Apostlagärningarna 8:5–7, 14–17) Vi kan ta en illustration. En person kan få ett körkort utfärdat av en tjänsteman. Men det betyder inte att han har rätten att själv utfärda körkort till andra. Av allt att döma upphörde gåvan att tala i tungor när apostlarna och de som hade fått gåvan från dem dog.

 Hur är det med tungotal i dag?

Tydligen upphörde gåvan att tala i tungor i slutet av det första århundradet eller strax därefter. Ingen i dag kan därför med rätta påstå sig tala i tungor i Guds kraft. *

 Hur kan man identifiera sanna kristna?

Jesus sa att osjälvisk kärlek skulle identifiera hans lärjungar. (Johannes 13:34, 35) Och Paulus sa att kärlek alltid skulle känneteckna de sanna kristna. (1 Korinthierna 13:1, 8) Han framhöll också att Guds ande skulle hjälpa de kristna att utveckla en rad egenskaper, som tillsammans kallas för ”andens frukt”. Den första av de här egenskaperna är just kärlek. (Galaterna 5:22, 23)