Go long ol haf insaed long hem

?Olsem Wanem Blong Soemaot Lav?

?Olsem Wanem Blong Soemaot Lav?

ADVAES BLONG FAMLE

 Taem ol yia oli stap pas, sam mared man mo woman oli no moa soemaot lav long hasban o waef blong olgeta. ?Sipos samting ya i hapen long mared blong yu, bambae yu mekem wanem?

 Samting we yu mas save

 Blong mared i stap strong, i impoten blong soemaot lav. Blong bodi i stap strong mo i helti i impoten blong kakae oltaem mo dring wota. Long sem fasin, blong mekem mared i strong mo i stap longtaem, hasban mo waef i mas gohed blong soemaot lav long tufala. Nating se ol yia oli stap pas, tufala tugeta i nidim ol gudfala toktok we i kam long hasban o waef blong tufala. Hemia bambae i mekem se tufala wanwan i haremsave se narawan i lavem mo i kea long narawan.

 Soemaot trufala lav. Traehad blong mekem narawan i hapi. I nogud yu soemaot lav long taem ya nomo we yu luk se hem i wantem. Wan gudfala hasban o waef i luksave se hasban o waef blong hem i nidim we hem i soemaot lav long hem oltaem, mo hem i traehad blong mekem fasin ya.

 Ol waef oli nidim moa blong ol hasban oli soemaot lav long olgeta. Maet wan hasban i lavem tumas waef blong hem. Be sipos hem i soemaot lav ya long stat mo long en blong dei nomo, o bifo we tufala i wantem slip tugeta, maet waef blong hem bambae i no moa sua sipos hasban i rili kea long hem. I moa gud blong soemaot lav evri dei.

 Samting we yu save mekem

 Talem ol gudfala toktok blong soemaot lav. Ol smosmol toktok olsem “Mi lavem yu” o “Yu yu sas tumas long mi” oli save mekem hasban o waef blong yu i harem gud.

 Rul blong Baebol: “Taem man i tok, hem i stap talemaot ol samting we hat blong hem i fulap long hem.”—Matiu 12:34.

 Traem hemia: Yu no mas ting se yu save soemaot lav long toktok blong yu nomo. Yu save raetem—sam not, sam imel, o teks mesej.

 Mekem sam samting we i soemaot lav. Taem yu putum han i go raon long hem, kisim hem, o holem han blong hem, hemia i save soemaot se taem yu talem long hem se “Mi lavem yu”, yu rili talem samting we i kamaot long hat blong yu. Mo tu blong soemaot se yu rili kea long hem, yu save tajem hem, lukluk hem o sam samtaem yu save givim wan presen. ?Be olsem wanem sipos yu givhan long waef blong yu blong mekem sam samting—maet karem ol basket blong hem, openem doa long hem, wasem ol plet, wasem klos, o kuk? !Yu no mekem ol samting ya from nomo se yu wantem givhan long hem, be yu mekem from we yu lavem hem!

 Rul Blong Baebol: “Lav blong yumi i no mas kamaot long toktok no long maot nomo, be i mas kamaot long ol wok blong yumi tu.”—1 Jon 3:18.

 Traem hemia: Mekem i gud long hasban o waef blong yu, olsem we yu stap mekem long hem taem yutufala i stap fren yet.

 Makem wan taem blong yutufala spenem tugeta. Fasin we yutufala nomo i spenem taem tugeta i mekem mared i stap strong, mo i mekem hasban o waef blong yu i sua se yu glad blong kampani wetem hem. Be maet i had blong mekem olsem sipos yutufala i gat pikinini o sipos i gat plante smosmol samting blong mekem evri dei. Longtaem olsem yutufala i save mekem plan blong mekem sam isi samting olsem wokbaot tugeta, yutufala nomo.

 Rul Blong Baebol: “Faenemaot ol samting we oli moa impoten.”—Filipae 1:10.

 Traem hemia: Sam hasban o waef we oli bisi oli makemaot taem blong sam “naet o wiken we tufala i spenem taem tugeta.”

 Save gud hasban o waef blong yu. Wanwan man i gat prapa nid blong hem long saed blong fasin blong soemaot lav. Yutufala i tokbaot olsem wanem yutufala i wantem se narawan i mekem blong soemaot lav long yu mo sipos i nidim blong yutufala i mekem moa. Nao yu wok had blong tingbaot nid blong hasban o waef blong yu. Yu mas tingbaot se, blong mared i stap strong i impoten blong soemaot lav.

 Rul blong Baebol:Man we i gat lav, . . . hem i no tingbaot hem wan nomo.”—1 Korin 13:4, 5.

 Traem hemia: I bitim we yu wantem se hem i soemaot moa lav long yu, i gud yu askem yu wan se, ‘?Mi save mekem wanem blong hasban o waef blong mi i soemaot se i lavem mi moa?’